London #4

Jaha, då var vi framme på sista dagen. Hemskheten i kroppen av att veta att vi redan skulle hem.
Vi var lite smått bakis och väldigt trötta, vi gick upp vid 9.00 för att hinna göra oss i ordning innan vi var tvungna att checka ut. Vi var nog ute från hotellet redan 10.30, så vi lämnade våra väskor på bagagepassning och drog iväg till samma café som dagen innan och käkade frukost igen. Så jävlarns gott! Något som var ett stort extra plus var ju att dom även hade fritt WiFi där. Lyckans mamma!
Efter frulle drog vi in till OxfordStreet för sista gången, Izabelle var tvungen att lämna tillbaka en skjorta som hon inte gillade och jag ville köpa sista paret sneakers. Det blev en sväng in på FootLocker och snabbt haffa ett par klassiska vita AF1or. Man måste ju ha minst ett par heltvita fräscha Af1or i garderoben. Så är det bara. Hur som helst, vi drog tillbaka till QueensWay, jag handlade CherryCoke & Salt och Vinäger chips som jag ville ha med mig på bussresan till Stansted och Izabelle gick till Thaien på hörnet för att köpa lunch. Vi satte oss på hotellet den sista halvtimmen och bad dom beställa en taxi som kunde köra oss till Victoria Station där flygbussarna går ifrån, vilket dom sa inte skulle vara några problem.Okej. Nu mina vänner börjar helvetesdagen. Jag hade sagt till kvinnan i receptionen att vi ville ha taxin om ca. 15 min och nu hade det gått nästan 20, så jag gick in till henne och frågade ifall hon hade sagt 15min när hon beställde taxin och hennes svar var "Yes offcourse, but it´s not a normal Taxi, It´s a regular car" jahaaaaja så den hade kommit redan för länge sedan. Väl i taxin frågar jag ifall vi kan betala med kort och får svaret nej, jävligt konstigt för en taxibil att inte ha kortmaskin så jag kollar fram på panelen och märker att han inte ens har en taximeter. Vi sitter alltså i en svarttaxi nu. Okej tänker jag och frågar honom hur mycket han vill ha till Victoria, han svarar 17pund vilket är helt ok. Vi spolar fram tiden ca. 5min nu. Taxichaufförens telefon ringer helt plötsligt och när han svarar så hör man att det är någon som är upprörd som är på andra linjen. Tillslut så frågar han oss ifall vi ska till Gatwick eller Stansted, vi svarar såklart Stansted. Då sätter han på högtalaren och vi möts av en jävligt otrevlig röst som påstår att flygbussarna från Vitoria endast kör till Gatwick. Säger att vi måste MÅSTE åka till Liverpoolstreet för att komma till Stansted. Jag tvekar först, eftersom vi både hade frågat på hotellet vart vi skulle åka ifrån, jag hade kollat busstiderna på nätet och vi stannade på Victoria när vi kom till London. Jävligt konstigt. Han i telefonen börjar nästan gorma och säger "Okey you dont trust a true Londoner. So, go to Victoria but you're going to miss your flight" vi båda får ju såklart lite smått panik så tillslut säger jag bara JA MEN ÅK TILL LIVERPOOL DÅ! Men ångrar mig snabbt och frågar hur mycket dom ville ha till Liverpool, då vill dom ha 35pund!? Eh, nej tack säger jag. Kör oss till Victoria så får vi lösa det själva om det är så att det inte går några bussar. Detta luktade endast pengarkåthet så jag blev aslack. Han i telefonen börjar garva och säger något i stil med "jaja hon kommer ånga sig sen när hon inser att hon skulle ha lyssnat på mig", gör mig ännu mer sne det vill säga. Okej, det är inte över här. Snubben som kör taxin stannar såklart vi en bankomat så att jag kan plocka ut pengar för taxiresan, åker sedan vidare mot Victoria Station. Han stannar bilen, men jag känner inte igen mig alls och frågar därför "is this Vitoria?!" han svarar "hahahah, yes 100m and then you will se the Victoria sign", han körde oss alltså inte ens enda fram till stationen som vi bad om att få komma till. Aha. Vi traskar upp dit han har sagt att vi ska gå och då visar det sig att vi är på Victoria TRAIN station alltså inte BUSS sationen som vi skulle till och som jag hade varit jävligt klar mot honom med. Irritationen växer. Men vi lyckas såklart lösa det, backpackers som vi är. Allting slutar med att vi sitter på en buss från Victoria till Stansted, så mycket ångrade jag mig att jag inte lyssnade på dig taxigubbjävel. Försöka lura mig!? hahah nej nej!

Väl framme på Stansted så har vi bara ett orosmoment kvar, väskan. Vad fan väger väskan?! Vi springer upp till hallen och letar jävel efter en våg, vilken våg som helst!!! Hittar en som kostar 1pund per vägning. Ställer väskan på vågen snabbt och smidigt och möts av 19.5kg (maxvikten är 15kg på RyanAir), fuck. Inga problem dock, vi klädde bara på oss lite mer kläder. 2 tjocktröjor var, 2 par skor i väskan och slängde en tandkräm en deo och en hårspray sen var det klart! 14,9kg. Så jävla bra är vi!

Det mesta gick jävligt smärtfritt resten utav dagen. Förutom en liten sak. Väl framme i Sverige, säkerhetsbältes-lampan tänds och man hör piloten säga "prepaere for landing". Vi tappar höjd, precis som normalt, precis som det ska vara allting. Bara det att helt plötsligt åker planet upp igen, så sjukt hastigt. Kändes som att vi åkte typ rymdraket och att planet stod rätt upp mot himlen. Folk började prata med oroliga röster och jag som är rätt flygrädd var helt säkert på att vi skulle dö! Visade sig dock att det bara var så att det var så pass tjock dimma att han var tvungen att landa på en annan landningsbana. Skönt för oss!

En tuff dag minst sagt! Sov jävligt skönt de 2.5h sömn jag fick innan det var dags att gå upp och jobba!