Usch jag är ett jävla känslomonster idag. Upp ner Upp ner Upp ner. Hela tiden. Skit jobbigt. Ena sekunden är jag så glad att det bara pirrar i hela kroppen andra så vill jag bara sätta mig på golvet och böla sönder mitt liv. Det är något med den här årstiden tror jag. Så mycket minnen som är båda glada och ledsna, saknade stunder och vänner. En saknad tid osv. Vissa människor släpper häller aldrig min hjärna, har dom till och med på min näthinna och det är jätte påfrestande. Ser dom, hör dom och tänker på dom så fort jag inte har någonting att göra. Andra kommer tillbaka exakt samma tid på året, ALLTID. Man kan inte släppa varandra helt. Det är som att man påminns om varandra av årstiden. Ihop kopplat alltihop. Undra när det ska gå över bara för jag orkar inte med det här. Det måste bli någonting av allting eller så måste det bara bort helt. Svårt de där. Och nu blev det här inlägget helt flummigt men ni vet ju hur jag är, måste skriva av mig och då blir det exakt så som min hjärna tänker. Alltså kaos.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar