vem kunde veta

så sitter man här igen & jobbar natt. lovade mig själv att aldrig göra det igen efter att jag slutade på hundraarton. men nej nej. klart man ska ta en för teamet, så nu jobbar jag natt i sju dagar. jag vill redan dö. aldrig mer. kan någon påminna mig om detta ifall jag får för mig något såhär dumt igen?

hur som så känns livet rätt så bra i övrigt just nu. jag har pirr i magen mest helatiden & allt har i princip löst sig inför turkietresan. han kommer vara där & jag är bara så glad & längtar så mycket. om jag inte pratar med honom i telefon så sitter jag & babblar med någon om honom eller typ tänker på honom. tänker jag inte på honom så tänker jag på alla mysiga kvällar, danskvällar & lek i poolen som vi kommer ha allihopa. ja men juste, min syster ska ju med!!! ingen kunde vara gladare än jag, vi kommer ha SÅ kul.

nu har det dött här på jobbet så jag sitter mest & räknar ner tiden till att barstreet i marmaris ska stänga så att jag får sätta mig på paus, gå ut ta en cigg & ringa. mys.

vi lär ju som vanligt när jag jobbar natt höras ännu en gång under natten & om inte det så under imorgon natt.

 

-förälskadienkurdhej